Jag fotograferar inte för att fånga något –
jag låter mig fångas.

​

Ibland är det ljuset som visar vägen.
Ibland djurets blick som stannar tiden.
Ibland naturens egen rörelse – mossan, vattnet, dimman mellan träden.

​

Här på Söderåsen, där jag lever och rör mig, finns allt detta. Det vardagliga och det heliga. Det levande nära och det som öppnar portaler.

​

Vissa bilder bär en speciell frekvens –
de är portaler där själen minns vad den redan vet.

Andra visar bara vad som är – naturen som den är, livet som det visar sig.

​

Jag skapar inte dessa bilder för att förklara. De finns för att de FINNS.

​

Låt blicken vila där den vill.